The Krunegårds – paret som hittat stilen, musiken och varandra!

Markus Krunegård och Sofie Krunegård – paret som hittat stilen, musiken och varandra!

Sofie Krunegård och Markus Krunegård växte upp på var sin sida av ett järnvägsspår i Norrköping – men utan att känna varandra. När Markus ägnade sig åt att starta karriären med Laakso, Hets och så småningom bli en framgångsrik soloartist så bodde Sofie på andra sidan jorden och arbetade som stylist. När de för några år sedan möttes i Stockholm blev de tillsammans nästan omedelbart. Har du lyssnat på Markus låtar så vet du att Sofie är hans musa, men som två människor som båda har kreativa yrken jobbar inspirationen dubbelt. Både när de jobbar ihop och isär. Säg hej till ett äkta par som hittat stilen, musiken – och varandra.

”Sofie Krunegård och Markus Krunegård.”

MARKUS KRUNEGÅRD Första gången vi jobbade ihop …

Det var i Paris? 

SOFIE KRUNEGÅRD Ja, jag gjorde en herrplåtning i Paris, och hade mycket schysta kläder i studion. Du behövde bilder till plattan, och här hade vi både fotograf och kläder. Sedan sprang vi runt i Pigalle och plåtade mitt i natten. 

MARKUS KRUNEGÅRD Jag hade på mig en rock för 40 000 spänn, det var ju lite spännande. Och en konstig keps och jättestora kängor. För mig är den visuella delen av det jag gör viktig. Rolig framför allt, och då blir det ju viktigt. För mig är det dessutom visuellt från början, jag tänker ofta i bilder när jag gör låtar. Har man jobbat med en skiva i två år – skrivit den, spelat in den, producerat den – så vore det ju konstigt att ringa in något hett omsusat kreativt team som hittar på att man ska ”göra något jävligt ball, Ikea blandat med jugend” … Fast man inte bottnar i det själv. Jag fattar verkligen inte den grejen. Och där har vi en praktisk grej med att jobba med någon som känner mig väl, jag slipper förklara att det inte ska vara en blandning mellan Ikea och jugend. Den diskussionen kommer inte ens upp.

SOFIE KRUNEGÅRD När vi blev tillsammans föll det sig ju naturligt att jag hjälper dig att hitta kläder som fungerar till de offentliga delarna av ditt jobb. Det där sker ju helt naturligt eftersom vi lever ihop. 

MARKUS KRUNEGÅRD Det är ju inte så att du bestämmer vad jag ska ha på mig. Men du hittar grejer till mig som jag gillar, du känner ju mig. 

SOFIE KRUNEGÅRD Ja, det blir naturligt att jag alltid har ”Markus-ögat” öppet när jag letar kläder. Speciellt när jag reser brukar jag hitta saker som jag vet att du gillar, och som jag köper med hem. 

LÄSTIPS! 5 modeproffs semesterköp från helvetet!

MARKUS KRUNEGÅRD Som par som lever ihop så påverkar man också varandra på olika sätt, helt odramatiskt. Man plockar ju upp saker. Som på morgonen om du säger ”vad fin du är i håret”, eller ”det där var en snygg skjorta”. Då vill jag ha håret så igen, ta på mig den skjortan igen. Och det är förmodligen på samma sätt för dig. På det sättet formar man ­varandra. Sedan har du ju härligt nog en stor garderob också, hehe. Det jag har på mig brukar bli en mix av vad vi hittar hemma – ett halsband från någon låda, någonting är morsans, en tröja man hittar i replokalen, sedan har du någon jacka …Jag förbrukar en hel del av dina kläder. 

SOFIE KRUNEGÅRD Ja, det kan man lugnt säga. Du har ju inte direkt något emot att ha tjejkläder på dig. 

MARKUS KRUNEGÅRD Verkligen inte, älskar tjejkläder! Det värsta är att när jag lånar något från dig så blir jag plåtad i det, och då tror ”alla” att det är mina kläder. Och då vill du inte använda de plaggen så mycket sedan. Fastän de egentligen är dina. 

SOFIE KRUNEGÅRD Ja, folk tror att det är jag som lånar dina grejer när det oftast är tvärtom. Eller så slits de ut, helt enkelt. Som den där fina, tunna blå 80-talsskjortan med vita stjärnor. En kväll så var det en sådan där ”vad tusan ska jag ta på mig”-situation och jag langade fram den som ett förslag. Du tyckte den var grym. Nu är den helt slut, totalt trasig under armarna. Fast det gör ingenting, så klart. 

MARKUS KRUNEGÅRD Men du lånar mina kläder också.

SOFIE KRUNEGÅRD Absolut. 

MARKUS KRUNEGÅRD Fast du har dem mest hemma.

SOFIE KRUNEGÅRD Men jag älskar verkligen att du inte är ängslig i fråga om kläder, och att du gillar annorlunda plagg. Som de där Jeremy Scott-byxorna i kamouflagemönster, med hål och glittrande stenar som jag hittade i Los Angeles … De är ju hysteriska, och jag visste att du skulle älska dem. Inte många andra män jag känner skulle våga sig på de där brallorna. 

MARKUS KRUNEGÅRD För mig är det samma sak med kläder som med låtar. Jag går i gång på när det finns något i det som är konstigt, märkligt, något ”over the top” eller till och med pinsamt. Där hittar jag något som ger mig en kick. Det är liksom inte samma sak med en mörk klassisk kostym. Det är säkert snyggt och så, men det händer ju ingenting där. Häng ett par kamouflagebyxor med hål och glittrande stenar bredvid en kostym, och jag tar kammobyxorna varje gång. 

SOFIE KRUNEGÅRD Vi är båda personer som går mycket på magkänsla, på det sättet är vi verkligen lika. Vi är inte så nojiga och ängsliga. 

MARKUS KRUNEGÅRD Både du och jag ”gör” först och tar självkritiken lite senare. Det handlar alltid om en idé för mig. Jag måste bli engagerad. Till exempel av en låtidé, när idén kommer så agerar jag på den. Jag sågar ingenting på idéstadiet. Jag gör låten och så får jag väl lyssna sedan om den blev bra eller inte.

SOFIE KRUNEGÅRD Jag gillar att bara slänga mig ut. Och det gör ju du också, du inspirerar mig enormt mycket med ditt orädda sätt. Du är verkligen totalt orädd. ”Kör bara!”, liksom. Det är beundransvärt. Och du är enormt stöttande, till och med när jag gick på målarkurs tyckte du att jag var asgrym! 

MARKUS KRUNEGÅRD Och så lyssnar du ju förstås bara på mina låtar när du jobbar för att bli extra inspirerad, hehe.

SOFIE KRUNEGÅRD Ja, eller hur … Nä, men allvarligt så är du till hjälp i mitt jobb också. Det är jäkligt bra att kunna bolla med någon som inte är så insnöad på mode. Du kan ifrågasätta sådant som jag tar för självklart, men som kanske inte är självklart om man inte är modenörd. Det är en bra grej. Sedan är det skönt att vi båda är frilans, att vi kan och vill följa med varandra på jobb. Som nu när jag ska till Paris på modeveckan, då kan du och Helli (parets dotter, reds anm) följa med. Och jag följer ofta med dig på turné. Det i sig är ju också något som föder kreativiteten hos båda, man får se andra saker än det man själv håller på med. 

MARKUS KRUNEGÅRD Det är skönt med någon som har förståelse för hur den kreativa processen fungerar. När den sätter i gång så måste man passa på, den måste få härska, även om man kanske hade något inbokat eller klockan är mitt i natten. För det är den man lever på.

SOFIE KRUNEGÅRD Ja, en sådan grej är svårt att förklara för någon som inte funkar så. 

MARKUS KRUNEGÅRD Man har ju förstört en och annan filmkväll för att man plötsligt fått superpanik, när insikten om att mixen på låten jag precis gjort klart låter precis som något Freda släppte för hundra år sedan slår till. Men även det här med låtskrivandet … Jag har ju svårt att hitta på något helt. Sedan behöver inte allt vara sant, en poplåt är ju en enda stor överdrift. Men ibland kan man känna sig som en ”Knausgård light” och att jag utsätter min omgivning för lite passiv rökning som de kanske inte har bett om, i form av att de hamnar i låttexter. Men jag berör oftast saker som hänt, och du och jag har ju hänt – och händer – så då skriver jag om det.

SOFIE KRUNEGÅRD Mmmm … 

MARKUS KRUNEGÅRD Jag har fått något slags förståelse för detta med arrangerade äktenskap, hehe. Vi är ju uppvuxna tre kvarter från varandra i Norrköping, vi bodde på var sin sida av en tågräls, och kommer från samma sociala kontext. Det finns något i det där som funkar. Du har något slags band med någon som du delar bakgrund med. Vi har samma referenser. Vi bottnar i samma grej, liksom. 

SOFIE KRUNEGÅRD Ja, det finns något där som jag misstänker har med bakgrund att göra. När vi träffades så var det något som var så bekant, även om vi inte kände varandra. Jag kände igen ditt sätt att prata, ditt sätt att vara … Alltså, vi är jäkligt lika när jag tänker efter. Jag är sådan att jag ganska snabbt vet vad jag tycker, och så är ju du också. Vi är ganska säkra på när vi hittar rätt sak. Vi har samma smak kring väldigt mycket, det är kul. 

MARKUS KRUNEGÅRD Inte minst i fråga om kläder, och det är också därför vårt samarbete funkar så bra även professionellt. Nu är det snart turné igen, och kläderna är skitviktiga. Känner man sig bekväm och snygg så får man utstrålning, trygghet, och då blir det en bra spelning. De sämsta gigen jag har gjort har börjat med att man tycker att jeansen är för pösiga eller något. Att man känner sig ful, helt enkelt. Men jag gör väl som jag brukar göra: Jag tar mina byxor och mina skor och så snor jag

resten av dig.

SOFIE KRUNEGÅRD Markus, jag kan säga redan nu vad du kommer att ha på dig live dina nästa tio spelningar: Det kommer ju att bli den där blå skjortan från Our Legacy, du vet … 

MARKUS KRUNEGÅRD Nä, det tror inte jag. Det brukar ofta landa i svart på scenen. Svart är tufft och sceniskt. Det är härligt att känna sig som Andy McCoy. Hatt, jeansjacka, någon brokig skjorta och något halsband … Just nu är jag lite inne på väst. 

SOFIE KRUNEGÅRD Alltså, jag lovar att du kommer att ha den där skjortan. Du älskar ju den.

MARKUS KRUNEGÅRD Jo, men jag kommer inte att ha den live. Jag tror du har fel. 

SOFIE KRUNEGÅRD Vad bra! Då kan jag ta den i stället. 

MARKUS KRUNEGÅRD Äsch, det kanske blir den där skjortan ändå till slut. 

SOFIE KRUNEGÅRD HAHAHA, jag visste det!

TIPS! STYLEBYS NYA HÖSTBOX ÄR ÄNTLIGEN HÄR, FYLLD TILL BREDDEN MED FANTASTISKA SKÖNHETSPRODUKTER FRÅN VÄLKÄNDA VARUMÄRKEN – MER INFO OM BEAUTYBOXEN HITTAR DU HÄR! 

Foto Jörgen Ringstrand/Rockson

Styling Sofie Krunegård/Adamsky

Hår & makeup Therese Svenbo/Agent Bauer

Set design Joel Junsjö/LundLund

Modeassistent Petter Lundgren

Fotoassistent Sara Bille 

Ljusassistent Johan Hallström