Lana del Rey spelade på festivalen Lollapalooza i Stockholm i sommar. För STYLEBY berättar hon om sin livsfilosfi, var hon befinner sig stilmässigt idag, vänskapen med Guccis Alessandro Michele – och om sin poesi.

Lana del Rey har sedan debuten med ”Video Games” 2012 blivit känd som något av en udda fågel inom musikbranschen. Fast forward sju år och musikbranschen snurrar allt snabbare och artister vänder sig ut-och-in för att tillfredsställa en omättlig efterfrågan på deras musik, åsikter och privatliv – då väljer den före detta queen of sadness att värna sin integritet och hoppa av karusellen. Lana proklamerade tidigare i år att hennes nyårslöfte var att leva som en ”instagram baddie”, den sortens influencer vars ögonbryn alltid är välformade och vars liv är lika perfekt som hennes selfies, men utan att dela med sig av det på sociala medier.

”Jag är flexibel till kändisskapet, men våldsamt privat”, berättar den Lollapalooza-aktuella artisten.

452582_1280

Lana spelar på Lollapalooza i Stockholm

 

”Jag har ett annorlunda perspektiv än de flesta människor som råkar vara kända. Mest för att jag arbetar så hårt för att hålla mitt privatliv rikt rent spirituellt, och på vänskap. Livet har såklart sina ebbar och floder och ibland finner jag mig mer i mitten av smeten än jag hade tänkt. Men jag är väldigt varsam och försöker styra mig själv bort från människor som verkar ha falska motiv eller tveksam moral. Jag är som lyckligast när jag får fokusera på att göra mitt hem till en trygg hamn: Jag tillbringar dessutom minst lika mycket tid med mina vänner som jag gör på mitt jobb.”

Läs också om när chefredaktör Jonna Bergh fick ett halsband av Lana del Rey!

Att Lana inte har någon brådska har varit uppenbart den senaste tiden. Sedan hon gick ut med att albumet ”Norman Fucking Rockwell” var nästintill färdiginspelat i september förra året har ryktena haglat kring releasedatum och fansen har gått från förväntansfulla till irriterade, till hysteriska … För att slutligen förlika sig med att Lana släpper musik när Lana känner för det. Det finns ingen marknadsplan eller uttänkta strategier. Lana är lika chill som singeln ”Doin’ Time”, en släpig, repetativ och alldeles underbar Long Beach-hymn som katapultar lyssnaren in i en sepiafärgat nittiotals-L.A.

”Det mesta av mitt bästa arbete har kommit när jag inte planerat att göra något med det. Jag fungerar alltid bäst utan press”, berättar hon. Då syftar hon faktiskt inte på det av hela världen efterlängtade albumet, utan den kommande poesidebuten ”Violets Bent Backwards Over the Grass”. Boken är, på Lanas initiativ, prissatt till en dollar och säljs bara i små, privatäga indiebokhandlar.

Violets

”Det är definitivt annorlunda att släppa en bok med naken poesi oackompanjerad av musik”, säger hon. ”Att skriva poesi har varit annorlunda eftersom det kommer inifrån och kräver att jag är i ett väldigt lugnt, samlat och introspektivt tillstånd. Det är i allra högsta grad en reflektion inåt snarare än något sprungen ur observation”. Hon nämner litterära inspirationer i James Elroy Flecker och beatpoeten Allen Ginsberg och kastar in några av de klassiska poeterna som Percy Bysshe Shelly och John Keats.

Jag frågar hur skrivprocessen skiljer sig från den hon är van vid.

”Att skriva låtar är inte något jag finner svårt. Jag kan se någonting en dag som inspirerar mig att skriva en hel låt om det. Min kreativa process varierar alltid; ibland har jag ett helt album klart långt innan jag tar det vidare till någon och andra gånger växer det ur ett samarbete. Det mesta av det här albumet har jag gjort tillsammans med Jack Antonoff så hans influens har varit rätt tung.”

Vid sidan av poseidebuten har Lana dyktupp på omslaget av italienska Vogue plåtat av Steven Klein (”en barndomsdröm”), intervjuat kompisen Courtney Love, släppt singlar och skapat www-storm genom att avslöja att hon fått sitt födelsetid fel – och därmed inte alls är tvilling, utan kräfta. Tidigare i år gav hon även Gucci en touch av sin melankoliska grace när hon figurerade som deras ansikte utåt deras nya Gucci Guily Pour Femme EDP, en elegant liladoftande parfym med tunga noter av syrén och viol, ackompanjerad av en 70-talsosande kampanj med Lana i knallgrön jumpsuit med Guccis logo i plast runt midjan; omgiven av tigrar, tvättmedel, Courtney Love som servitris och antika gravstenar.

”Alessandro Michele (Guccis chefdesigner, reds. amn.) berättade att han hade lyssnat mycket på min musik när han jobbade på sina nya kollektioner. Vi blev vänner och han frågade om jag ville bli ansiktet för Gucci Guilty. Jag blev jätteglad då jag verkligen älskar Gucci som märke sedan han började jobba med det. Gucci har varit otroligt kreativt det senaste åren, så många kollektioner med inspirerande plagg.”

Hon beskriver relationen till doft som viktig.

”Jag älskar doft och använder det alltid, om det så bara är en parfymerad sololja eller en rosdoftande facemist. Jag älskar allt från en fin lyxparfym som Gucci Guilty till en enkel bodylotion med lite ros i. Doft sätter stämningen för så mycket – lite lavendel på kudden för att sova på natten, en doft för att starta dagen och sedan alla dofter däremellan. Om jag är på stranden älskar jag något med kokos i, och ibland när jag skriver tycker jag om att sätta på en doft för att inspirera mig.”

lana-del-rey-jared-leto-gucci-2019-billboard-1548

Lana och Jared Leto i reklam för Gucci Guilty.

Lanas har gjort sig känd för sina Hollywoodglammiga vintagelooks och jag undrar var hon finner sin inspiration i skönhets- och modedjungeln.

”Jag älskar moodboards på Pinterest eller WeHeartIt, men min look är idag rätt så organisk och med lösare ramar än tidigare”, säger hon. ”Inför vissa shower eller events har jag och mitt team dock jobbat med mer haft mer fasta influenser, som inför Grammys förra året, då vi jobbade med Hedy Lamars klassiska silhuett. När det kommer till makeup och hår kan jag verkligen inspireras av allt från Cleopatra till Edie Sedgewick.”

Trots att hon bytt texterna om vapen, droger och hjärtesorg mot mer rumsrena teman, fått epitetet queen of sadness och har tidigare beskrivit sig själv som en optimistisk nihilist. Intresset för filosofi väcktes när hon pluggade metafysik samtidigt som hon uppträdde i källaren på diverse sunkbarer i New York i väntan på genombrottet.

”Jag tror på en större, välmenande kraft som guidar oss trots vårt samhälles galenskap” svarar hon när jag frågar om det fortfarande är en synsätt hon relaterar till.

”Jag föredrar att tänka på mig själv som en realist snarare än en nihilist, för jag är realistisk kring sakers tillstånd och det faktum att allt är komplext, men jag har samtidigt en stor kapacitet för att känna kärlek och för att se skönheten runt mig.”

Av Emma Veronica

Foto TT