Stilikon & Yves Saint Laurents musa: LouLou De La Falaise

Det är 5 år sedan musan Loulou de la Falaises gick bort och vi minns tillbaka till hennes år som en sann stilikon. Läs, se och njut!

 

När man talar om Loulou de la Falaise beskrivs hon ofta som Yves Saint Laurents musa, en benämning som hon kanske inte alltid själv var särskilt nöjd med. Modeskaparens partner Pierre Bergé beskrev kort efter hennes död att Loulou var mycket mer än så, hon var en kreativ partner och ett ljus till Saint Laurents pågående strid mot depression.

Hennes stil var något annat än den skandinaviska minimalismen. Den helsvarta looken som i många fall kan vara en solklar favorit i vår garderob såg Loulou snarare som en sorgdräkt; ”jag bär inte svart, svart bär man när man är olycklig”, ska hon ha sagt. Istället var hon en ren färgklick med attityd; en chic bohem som blandade haute couture med vardagsplagg, självklart adderat med pampiga accessoarer som hon designat för Yves Saint Laurent eller sitt eget märke ”Loulou de la Falaise”. Ju större smycken, desto bättre var hennes filosofi; ”Jag tycker om tanken av att ha en stor ring, som om man hade händerna i kista fylld med skatter där alla stenar slinker mellan fingrarna”.

 

 

Innan åren tillsammans med stjärndesignern arbetade Loulou som Junior-Editor på det brittiska magasinet Queen och agerade modell för bland annat amerikanska Vogue. År 1968, vid 21 års ålder, träffade Loulou Yves Saint Laurent för första gången. Det var under en tebjudning där de i en konversation uppfylld av fnitter fann varandra direkt. Fyra år senare bjöd Saint Laurent den dåvarande Londonbon till Paris för att börjar arbeta under hans märke, något hon onekligen kunde tacka nej till.

Samarbetet pågick i trettio år, nästan hälften av hennes totala livslängd. Bra tre år efter hon tagit farväl av Saint Laurent (2008) gick hon själv bort, 63 år gammal i en kamp mot cancer. Men till sist fann sig Loulou i bemärkelsen musa; ”Nu är Yves Saint Laurent en del av historien, och det gör mig till en del av historien, så, ja, äntligen är det inte så dåligt att ha varit en musa”. Och det vore fel att påstå något annat. Saint Laurents modehus hade inte varit detsamma utan Loulou vid hans sida – en musa som fortsätter att inspirera, även efter hennes död.

av Mikaela Hållén