Chefredaktörens stilsommar: ”Din sommarklänning är för stor, den glider ner över axeln”

Under juli månad bjuder STYLEBYs chefredaktör Jonna Bergh på sina bästa krönikor genom åren. Läs och njut av en ny krönika varje dag - vart du än befinner dig i sommar!  

Stilsommar_1

När kläderna blir en del av ögonblicket, känslan, av minnet.

Många av de kläder och accessoarer som dyker upp i mina favoritlåtar finns numera i min garderob. Lyckan när jag som trettonåring fick en vinröd basker efter farmor, i samma veva som jag snöat in på Princes kärleksförklaring ”She vore a raspberry beret, the kind U find in a secondhand store […] I think I love her”, var obeskrivlig (även om inte min baskerlook, som jag minns det, lockade fram några kärlekskänslor från det motsatta könet). Och första gången jag hörde Chrissie Hynde sjunga ”… And by the way, you look fantastic in your boots of Chinese plastic” så hamnade dessa, ur bekvämlighets- och värmefaktor, högst tveksamma skodon etta på önskelistan. Jag är en skotjej, och för mig och mina likasinnade finns massor att lyssna på – från Elvis bekväma ”Blue suede shoes” till Amy Winehouses ”Fuck me pumps”. Mitt intresse drev mig så långt att jag under mina tonår faktiskt ”samlade” på ”boots-låtar” – en rejäl utmaning på tiden pre-google och pre-Spotify.

Men precis som musik kan få dig på festhumör, trösta dig när du är ledsen och allt däremellan, så kan de fungera som stilinspiration. Trots att jag inte är sexton längre så kan Iggy Pops ”Sweet Sixteen” (”Sweet sixteen in leather boots, body and soul I go crazy”) inspirera mig mer än vilken streetstyleblogg som helst. Och ska du peka på någon som inte blir sugen på att göra stan i en het sex-on-legs- klänning, när Kiss Paul Stanley brunstigt ylar ”She looked good, she looked hotter than hell, all dressed in satin and lace” (”Hotter than Hell”) så vifta inte med fingret åt mitt håll.

Det finns besjungna kläder som jag alltid har undrat hur de sett ut. Hur var ryggen skuren på klänningen som kvinnan (Joni Mitchell?) bär när hon lämnar Graham Nash i sängen i ”Sleep Song”? När allt han ser är ”the back of your dress as you slipped through the door”? (Var det en skjortklänning? Eller hade den axelband? Korslagda?) Och hur såg Dolly Partons lappade ”Coat of many colors” ut – egentligen? Och regnrocken i Leonard Cohens ”Famous blue raincoat”? Den som är trasig på axeln?

Jag blir varm i kroppen när jag hör hur män sjunger om kvinnors kläder på ett nästan religiöst sätt (även om jag föredrar när det uttrycks något mer subtilt än i Sisqos ”Thong Song”). När kläderna blir en del av ögonblicket, känslan, av minnet. Som i Kents ”Indianer” när Jocke Berg sjunger ”Din sommarklänning är för stor, den glider ner över axeln”. Eller som i ”Thunder Road”, när Bruce Springsteen hänfört noterar hur det fladdrar lite i Marys klänning när hon dansar över verandan till Roy Orbison på radion.

Jag börjar alltid att le när Lars Winnerbäck är ”kär i dina krämer och T-shirts” i ”Vem som helst blues”. För jag vet ju hur det känns. Jag känner ju igen det där suget i magen hos Lana Del Rey när hon sjunger ”Blue jeans, white shirt, walked into the room. You know you made my eyes burn. It was like James Dean, for sure”.

Lana Del Rey, som numera själv är en väska. I maj 2012 kom Mulberrys Del Rey ut på marknaden. Gör någon en låt om den, då lyssnar jag.

TIPS! GÄSTA STOCKHOLMS NYA STORA MODE- OCH SKÖNHETSFESTIVAL – STYLEBY KOMMER ATT VARA DÄR!
NUVARANDE Chefredaktörens stilsommar: ”Din sommarklänning är för stor, den glider ner över axeln”
NÄSTA 15 sommarrea-kap (som klarar STYLEBYs hårda stilkrav!)