#24 Chefredaktörens stilsommar: ”Terapin som tar dig ur stilkriser”

Stilsommar_24

Djävulen bar inte Prada den här dagen, i stället bar jag en helt ny vit topp i ett syntetiskt, kreppat material med en gigantisk polokrage. Jag var först på redaktionen och satt med nedböjt huvud och jobbade när vår nya praktikant anlände. Jag tittade upp för att säga god morgon, men hann inte yppa ett ljud innan praktikanten gav upp ett tyst skrik, slog handen för halsen med uppspärrade ögon och utbrast:

”Har du gjort illa nacken?”

Jag såg att hon i samma stund hon avslutat meningen insåg sitt misstag. Här satt hennes högsta chef iförd en modepolo, inte en stödkrage, och nu visste hon inte riktigt hur hon skulle rädda situationen.

Det ironiska är att polotröjan, den förmodade stöd-kragen alltså, hade räddat mig samma morgon. Den ensam hade transformerat min garderob från innehållslös till dignande och up-to-date. För jag, precis som du och alla andra, hamnar då och då i perioder då jag känner lika mycket pepp för min garderob som jag känner för snooker (min tråkigaste ”sport”). Trots att jag objektivt förstås vet att den egentligen är välfylld, kvalitativ och faktiskt väldigt bra. Men plötsligt är det som om luften gått ur den – eller kanske snarare mig. Ingenting känns modernt, kul eller kreativt. Själv känner jag mig omodern, tråkig och grå. När den här typen av symptom uppenbarar sig är diagnosen solklar: Du har hamnat i en stilkris.

En stilkris gör du bäst i att ta itu med omgående, annars kan den dessvärre snabbt sprida sig till övriga delar av ditt liv och ge utslag i form av tristess, brist på engagemang och sviktande kreativitet. Turligt nog finns det inte bara ett enda botemedel mot en stilkris, det finns flera, och alla måste hitta sin medicin för att komma ur detta dödläge. Själv var jag närmare 30 när jag hittade den snabbaste och mest effektiva terapiformen för just mig: att utmana mig själv med en ny typ av plagg eller accessoar.

Såja, sucka inte nu, det är inte fullt lika enkelt som det låter. Jag förstår att den enklaste lösningen på att ”inte ha något att ta på sig” verkar vara att köpa något nytt att ta på sig. Men att bara köpa ”något nytt” skulle vara en quick fix, det skulle hjälpa i en enda dag och sedan skulle jag vara tillbaka i en tom garderob.

Mitt trick är i stället att utmana mig själv med något som adderar ett helt nytt element till min garderob som inte fanns där tidigare. Det kan vara en helt ny byx-modell, en ny typ av sko eller klackhöjd, statementaccessoarer om du är en minimalist i fråga om smycken, ett par mönstrade strumpbyxor, en överdel med en för mig ny silhuett och så vidare. Jag likställer det med att slänga in en ny person i ett kompisgäng – dynamiken förändras, nya idéer och konstellationer blir plötsligt möjliga, ny inspiration föds.

Plötsligt är min garderob gigantisk, till och med större än innan jag  krisade. Gamla plagg får nytt liv tillsammans med den nya spelaren,
kreativiteten flödar och mina gamla trotjänare hittar nya sätt att umgås – även utan den nya kompisen, konstigt nog.

I fallet med den vita polon så var det flera saker som den adderade till min garderob. Min avsaknad av svanhals hade gjort att jag undvikit polo i hela mitt vuxna liv. Även det allt annat än naturliga materialet utgjorde en stark konstrast till de sköna, mjuka tyger som jag brukar klä mig i. Det fanns flera saker med den som fick mig att tänka nytt och hitta nya roliga kombinationer som jag inte tänkt på tidigare.

Polon blev helt enkelt ett hjälpmedel som öppnade upp min garderobs möjligheter igen. En medicin, terapi eller stödkrage om du så vill, för min stil. Och så har de allra flesta av de stödkragar som jag införskaffat i stilkrisperioder funkat, de har hjälpt mig att utvidga sfären för vad som är ’min stil’. De har hjälpt mig framåt, precis som kriser i livets övriga delar gjort – de verkar förlösande och leder till att den personliga sfären blir större, djupare – och smartare.

TIPS! GÄSTA STOCKHOLMS NYA STORA MODE- OCH SKÖNHETSFESTIVAL – STYLEBY KOMMER ATT VARA DÄR!